ramseshund

Ojojoj, det är hårt att vara en arbetande hund men vad gör man inte för dessa tvåbeningar. Förra helgen var hela familjen på äventyr. Det började lite tråkigt för vi fick vara ensamma på landet jätte jätte jätte länge, och det var jättesynd om oss, vi hade så tråkigt. Vi trodde husse och matte övergivit oss helt, så länge brukar vi aldrig behöva vara ensamma på landet.

Ja vi brukar inte behöva vara ensamma alls på landet så därför kändes det sååååå länge, ska jag vara ärlig var det nog inte så länge, inte ens som en dag i stan. Men det var synd om oss i alla fall, så det så!

Sedan började jobbet. Ja det började lite lugnt med att vi alla tre fick ligga och mysa i vår stora bur men oj vilket liv det var utanför. Vi var på det matte och husse kallar utställning.

Utställning tänkte jag, yes! Det är där jag får visa alla tjejer vilken stilig ung man jag är. Men, men, vad nu? Vad är detta ska jag bara ligga här? Nähä, äntligen fick jag komma ut och visa upp mig, men vaddå gå på spån!!! Ok, men att göra sina behov på spån INOMHUS!!! Aldrig i livet någon stil har man väl, bättre att hålla sig! Nu då, nähä, tillbaka i buren. Konstig dag. Tifla däremot gullade matte med och HON fick visa upp sig, jajaja ok då. Jag vet ju att jag är vacker i alla fall så.

Sedan började mitt jobb som monterhund. Jag är en perfekt monterhund säger matte. Klart man ställer upp för sin ras och för sina tvåbeningar. Jag stod och gjorde reklam för rasen i flera dagar och så många som klappade på mig, och pratade med mig, det är ganska mysigt men OJ vad trött man blir. Jag skickar med några bilder så ni får se hur jag jobbar och även en bild när jag har rasat ihop av trötthet. Tre dagar jobbade jag, tjejerna jobbade bara i en dag, latmaskarna!

De ni ser på bilden här är jag, den perfekta monterhunden, och Felicia, tjejen med tofsen ni kanske kommer ihåg att jag berättat om tidigare. Hon och jag arbetade hårt en dag och jag tillsammans med husse och matte en dag. Som ni hör var det bara jag som orkade i flera dagar, de andra är så klena ;-).

Här har jag och Tifla somnat. Inte ens jag orkar hur mycket som helst, men snart var jag på benen och representerade igen.

Jag får också passa på att be om ursäkt för min sekreterares skull, hon är så slö fast jag tjatar hela tiden på att hon ska hjälpa mig skriva.